Nääs slott & Nääs fabriker

Inlagt av i jul 6, 2020 i Okategoriserade | 0 kommentarer

Gillar du 1800-tals inredningsstil? Då är absolut Nääs slott värt ett besök. Slottet har troligen Skandinaviens mest kompletta och orörda 1800-tals interiör. Enligt hemsidan är ingenting förändrat sedan 1898, då godsets sista privata ägare August Abrahamson avled. 

Abrahamsson köpte godset 1868 och ägde det fram till sin död. Enligt gamla dokument köptes dock marken redan 1529 av Joen Småswen och godset började byggas strax därefter.

Redan år 1872 startade August Abrahamson och hans systerson Otto Salomon en arbetsskola med slöjd på schemat för pojkar och ett par år senare för flickor.

Två år senare, år 1874 startades en ”Högre avdelning” för slöjdpedagogik, som vände sig till dem över 18 år och det var det som  kom att bli Nääs slöjdlärseminarium.

I sitt testamente hade August skrivit att den svenska staten skulle starta stiftelsen August Abrahamssons stiftelse som numera är de som äger och förvaltar Nääs.

I början var bara boende i Älvsborgs län välkomna, men från år 1880 var alla välkomna till Nääs oavsett var de kom i från – även utlänningar.  

Skolan har utbildat lärare från stora delar av världen i slöjd och hantverk, och har kallats för ”Sveriges fönster mot världen”. 

Det var kunskapen och teorin bakom den pedagogiska slöjden som var det viktigaste att få med sig som student på Nääs.

I början anordnades främst kurser i träslöjd men senare hölls bland annat även ”Lekkurser” och ”Trädgårdskurser”.

1882 blev det tillåtet även för kvinnor att delta i alla kurser. Runt 1900 var ca 40 procent av dem som gick träslöjdskurserna på Nääs kvinnor. Det fanns också många kvinnliga lärare och ett par kvinnliga föreståndare. Att män och kvinnor på Nääs arbetade och undervisade på samma plats ansågs ovanligt och var inte moraliskt lämpligt enligt vissa. Att kvinnor fick tillträde till Nääs var en stor förändring som mötte mycket öppen kritik.

På 1890-talet tog Salomon tydlig ställning för kvinnors roll i pedagogisk verksamhet och Nääs blev en viktig arena för kvinnor att hävda och försvara sin plats i undervisningen.

Numera hålls guidade visningar på slottet och i omgivningarna runt omkring.

Kanske har du sett tv-serien Vår tid är nu?

Den är bland annat inspelad på Nääs slott.

Till jul i år är det tänkt att nya avsnitt ska visas. Dessa avsnitt går tillbaka i tiden till år 1951.

Serien är en passionerad familjekrönika om kärlek, konflikter och svek. Handlingen börjar måndagen den 7 maj 1945 då andra världskriget äntligen är över och en ny, ljusare tid står för dörren. En av huvudkaraktärerna, Helga Löwander som spelas av Suzanne Reuter, bor i en våning där Nääs slotts interiörer använts som scenografi. Stora matsalen, Abrahamsons privata matsal, bibliotek och skrivrum, de två rosa gästrummen samt lite biutrymmen med bland annat den vackra spiraltrappan syns ofta i serien.

På andra sidan Sävelången från slottet hittar man Nääs fabriker. Dessa började byggas av Peter Willhelm Berg år 1833. Familjen Berg ägde Nääs slott fram tills att August Abrahamsson köpte det.

Men varför byggdes dessa fabriker? Jo, för att Peter Willhelm Berg tyckte att framställning av bomullsgarn skulle vara en bra affär.

Vattenkraft, som var det som användes på den tiden, fanns redan på platsen där han tänkt bygga. Detta resulterade i att han lät bygga ett bomullsspinneri mellan åren 1833-1834 av lokalt bränt tegel.

Förutom spinneri drev de ett blekeri och färgeri för bomull. Även sågverk, hyvleri, snickerifabrik och jordbruk drevs här.

Mellan 1897 och 1943 fanns det också en ångbåt som användes för att transportera både människor och olika typer av gods mellan Nääs Fabriker och järnvägen vid Floda station. Några exempel på gods som transporterades var livsmedel, bomull, tygbalar. kol och tegel.

Kursdeltagarna på slöjdseminariet på Nääs kunde även använda båten för nöjesresor.

År 1880 ombildades bolaget till aktiebolag. I början av 1930-talet hade de omkring 425 anställda.

Familjen Berg sålde fabriken 1961 och bara några år senare drabbades Sverige av en textilkris.

I början av 1980-talet lades verksamheten ner för gott och Lerums kommun köpte fastigheterna 1982. Fram till 1990 användes Nääs Fabriker till projekt för arbetslösa ungdomar. Sedan köptes det av byggnadsfirman Ernst Rosén AB i Göteborg. Området förvandlades sedan till företagscenter, hotell, konferenscenter, restaurang, café och butiker.

Uppfinnaren Stephan Mangold drev ett science center, Experimentum i lokaler i huvudbyggnaden tills detta köptes och integrerades i Universeum år 2001.

Precis vid ån finns även en brygga där du kan ta dig ett dopp om du skulle vilja.

Lämna kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hoppa till verktygsfältet