Miriam Bryant på Scandinavium

Inlagt av i mar 8, 2020 i Okategoriserade | 0 kommentarer

Finders Keepers, One Last Time, Black Car… Känner du igen låttitlarna? Om du gör det så kan du säkert lista ut vad och vem denna text kommer att handla om. Just precis, Miriam Bryant.

Vi var på avslutningskonserten av hennes Mi amor – tour i Scandinavium i fredags.

Hur är tillgängligheten för oss funkisar? Den är mycket bra. Det är lätt att ta sig in och runt arenan. Det finns många platser på i stort sett varje sektion runt hela arenan. Eftersom de är på rad 6 så kommer man nära golvet och scenen och ser bra oavsett var scenen är placerad. Den här gången hade de delat av arenan på mitten och satt scenen vid ”mittcirkeln”, vilket gjorde att avståndet inte var speciellt långt till scenen från där vi satt. Detta skapade också den härliga intima känslan och kändes mer som att man satt i Miriams vardagsrum och lyssnade på konserten än på en stor arena. Det enda som kan vara en svårighet, men som jag tror är oundviklig oavsett vilken arena man än är på, är att det är relativt branta ramper för att ta sig till de olika sektionerna. Det finns visserligen ledstång som man kan använda för att dra sig upp om man har armstyrkan till det. Om man vill handla något att äta eller dricka behöver man då ha med sig någon som antingen kan hjälpa till med att bära eller köra en tillbaka till platsen. Det finns även flera funkis-vänliga toaletter.

På biljetterna stod det att det skulle börja 19:30. Då tänker man ju att huvudartisten som man gått dit för att se ska börja spela 19:30, eller hur? Så var inte fallet den här gången. Upp på scen kom istället en blond tjej och började skriksjunga med alldeles för mycket bas i högtalarna. Basen var så kraftig att vi som satt i andra änden av lokalen kände hur det vibrerade obehagligt i kroppen. ”Hjälp, ska ljudet vara så här hela kvällen?”, tänkte vi. Det visade sig att hon var ett av två förband. Andra förbandet, Estraden, var bättre och basen i högtalarna var inte alls lika kraftig. ”puh, vad skönt att inte ha jordbävning inombords längre”. Klockan tickade på och vi började till slut undra om det var någon slags skämt – Miriam hade inte synts till och vi hade suttit där i snart en och en halv timme.

Men den som väntar på något gott… Klockan 21:00, alltså en och en halv timme efter tiden på biljetterna kom hon äntligen ut på scenen och arenan exploderade.

Eftersom hon nyligen släppt en EP var många av låtarna från den med, bland annat Du med dig, NERÅT/UPPÅT och såklart Blåmärkshårt (Mi Amor).

Hon körde även några av hennes lite äldre låtar, som Black Car, Rocket och Push Play.

För många blev hon nog känd i samband med att hon var med i Så mycket bättre 2015. När hon kör One last time, som blev hennes tolkning av Niklas Strömstedts ”Sista morgonen” i programmet, får åtminstone jag rysningar och gåshud. När hon sedan spelar Lisa Nilssons låt ”Allt jag behöver” dröjer det inte länge innan hela arenan kör allsång tillsammans med Miriam. Som sagt, gåshud!

Någonstans mitt i konserten kom en kille in på scen. Det var Viktor Leksell. Viktor tog sig till kvalfinalen i Idol 2017. Miriam berättar att första gången hon träffade honom var när hon satt inlåst i Musikhjälpen-buren förra året och han var där för att sjunga en låt som rörde henne till tårar – hans låt ”Svag”.

Hon avslutar på bästa sätt, genom att köra sin tolkning av Taubes ”Ett sista glas”. Perfekt avslutning på en underbar kväll!

 

Läs mer

En tjej…

Inlagt av i mar 6, 2020 i Okategoriserade | 0 kommentarer

En tjej med en cp-skada

Med assistenter dygnet runt

Och med ett antal hjälpmedel

Vem har valt hennes liv?

En tjej med mycket oro

Med en stark rädsla

Och med mycket osäkerhet

Vem kan ge henne trygghet?

En tjej med många frågor

Med tusen tankar

Och med svaren som inte finns

Vem kan hon prata med?

En tjej med en stark vilja

Med många önskningar

Och med en längtan som är svår att nå

Vem kan trösta henne när det är tungt?

En tjej med en permobil

Med ofrivilliga rörelser

Och med ett grötigt cp-tal

Vem orkar lyssna och förstå

Att i hennes inre river ett hat runt?

Hatet mot hennes cp-skada

// Ida Lindblad

Läs mer

Jag vill inte visa mig svag

Inlagt av i feb 28, 2020 i Okategoriserade | 0 kommentarer

Den värsta känslan jag vet

Är när gråten stiger i halsen

Och när jag inte finner några ord

Tårarna bränner bakom ögonlocken

Smärtan i mitt inre känns som en taggtråd

Och allt jag vill är bara att gråta

Men jag vågar inte

Jag vill inte visa mig svag nu

För jag är inte det längre

Den tiden är över

Jag har glömt det förflutna

Jag har glömt alla öppna sår

Mitt brustna hjärta som någon gav mig

Och mina mörkaste tankar

Jag har glömt dom

Jag har glömt allt

Eller, har jag det?

Jag vill så gärna följa mitt ljus

Följa min ljusa väg som ger mig hopp

Men det är svårt

Minnena från mitt förflutna sitter kvar

Dom finns i mitt inre

Minnena från sjukhuset

Där jag låg i sängen och skrek

Svängde runt med armarna för att slippa

Slippa få i mig näring

För jag ville dö

Jag hade ingen anorexi

Jag var bara trött på att leva

I flera år av meningslöshet

Satt jag i mitt rum

Hemma i mitt barndomshem

Och grät inombords

Jag längtade efter framtiden

Friheten och självständigheten

Min dröm var att bo själv

I en lägenhet

Med personlig assistans dygnet runt

Och det gör jag idag

Jag sitter här nu I en egen lägenhet

Med en personlig assistent

Som sitter inne i assistentrummet

Jag är beroende av henne

Jag klarar mig inte utan henne
Det svider i hela mig

Och jag kan inte älska min cp-skada

Jag har överlevt mina mörka år

Jag har kämpat och slagits för att vinna

Vinna denna kamp

Jag har kommit en bit på väg

För min mun ler nu

Och en glad känsla finns inom mig

Men ändå stiger gråten i halsen

Och orden blir tunga och svåra

Mitt liv är inte som ditt

Du är inte beroende av personlig assistans

Men jag är det

Och när allt inte funkar med min assistans

Så bränner tårarna bakom ögonlocken

Och då vill jag bara gråta ut all smärta

Men jag vågar inte

För jag vill inte visa mig svag

/ Ida Lindblad

Läs mer

Utställningen Akvareller av Lars Lerin

Inlagt av i feb 23, 2020 i Okategoriserade | 0 kommentarer

Gillar du akvareller? Speciellt akvareller med havs- och skärgårdsmotiv? Då är utställningen Akvareller, med inte mindre än 46 akvareller målade av Nordens främsta akvarellkonstnär Lars Lerin, i Stenungsunds konsthall något för dig. Utställningen finns att se här till och med 29 mars 2020.

Min personliga favorit är denna:

Just denna utställning innehåller flera bohuslänska motiv som aldrig tidigare visats. Anledningen till att han väljer att ställa ut just i Stenungsund beror på att han beundrar konstnären Ragnar Sandberg som har målat mycket från omgivningarna i och runt Stenungsund.

Idén till utställningen fick Lars under våren 2018 när han besökte en utställning med Göteborgskoloristerna på kulturhuset Fregatten i Stenungsund.

– Jag har en stor kärlek till Göteborgskoloristerna, och då särskilt Ragnar Sandberg, säger Lars Lerin. Han är en stor favorit och jag tycker om tanken på att vistas i hans trakter. Min mamma kommer också från Bohuslän, jag har mina förfäder där och upplevt min bästa tid där – min barndom.

Lars föddes 1954 i Munkfors i Värmland. Åren 1974-1975 studerade han på Gerlesborgsskolan och 1980-1984 studerade han vid Valands konsthögskola i Göteborg. Han har ställt ut både samlings- och separatutställningar på konsthallar och museer i bland annat Norden, Tyskland, Frankrike och USA.

Han är inte bara konstnär, han är också författare och en folkkär tv-personlighet. Lars gjorde sin barnboksdebut under hösten 2019 med boken Trollet är inte hemma. Han har tidigare fått Augustpriset för sin bok Naturlära.

Finns det någon möjlighet att köpa någon av tavlorna på utställningen då? Ja, om du har råd… Priserna på de tavlor som var till salu sträcker sig mellan 30 000 kronor och 270 000 kronor.

Hur var tillgängligheten? Den var mycket bra. Utställningslokalen var lagom rymlig och planerad på ett sätt som gjorde det lätt för oss att komma runt och kunna titta på alla tavlor. Souvenir-butiken var som de flesta sådana butiker, lite trång med saker både högt och lågt. Toaletten var långsmal, men tillräckligt stor för att jag, Andrew, skulle kunna svänga runt utan problem. Dock var det inte så bra skyltat då det inte fanns någon toalett som var speciellt avsedd för personer med funktionsvariation utan man hänvisades till en ”vanlig” toalett.

 

 

Läs mer

Ida Lindblad

Inlagt av i feb 21, 2020 i Okategoriserade | 0 kommentarer

Livet är skört

Dagarna går upp och ner

Tankarna kommer och går

Jag försöker att vara stark

Att kämpa

Att visa vad jag vill

Men ibland faller jag

Jag faller ner som ett litet barn

Jag faller ner under ytan

Där jag grubblar

Jag grubblar över livets ting

Men efter ett tag,

Efter några dagar drar jag mig upp

Till ytan igen

Där jag inser hur bra jag har det

Hur betydelsefull min familj är för mig

Och hur fantastiska vänner jag har

Mitt hjärta gråter Samtidigt som det ler och är lyckligt

Livet är skört

Dagarna går upp och ner

Tankarna kommer och går

Och det är just så, Som jag tror, Livet ska vara

En blandad kompott Av alla olika slags känslor

Läs mer

”Mitt liv är som en bergochdalbana” – Ida Lindblad

Inlagt av i feb 14, 2020 i Okategoriserade | 0 kommentarer

Hej!

Mitt namn är Ida Lindblad och jag är 32 år. Jag bor i Kungälv tillsammans med min sambo och trivs väldigt bra med livet. Mina intressen är att skriva, främst poesi, måla, lyssna på musik, shoppa, kolla på film och att umgås med min sambo och familj.

Mitt intresse för att skriva har funnits hos mig under många år. Det har varit och är mitt sätt att uttrycka mig på. Då jag har talsvårigheter p.g.a. en fysisk cp-skada, kan det vara svårt att förstå mitt tal för ovana personer, men genom skriften och orden gör jag mig förstådd.

I gymnasiet gjorde jag ett projektarbete, där jag samlade mina dikter och satte ihop dom till böcker. Jag tog kontakt med ett tryckeri, som hjälpte mig att trycka upp böckerna. Sedan sålde jag dom på egen hand. Det blev uppskattat och jag vet att många blev hjälpta av att läsa mina ord, att man inte behöver vara ensam om att ha sådana känslor. Det var lite min poäng med böckerna – att visa att ”just du” inte är ensam och att det är okej att känna sig vilsen ibland.

Jag är glad att få chansen att få skriva för Mitt funktionshinder och jag hoppas att ni kommer att gilla mina texter. Här nedan kommer ett utdrag från förordet i min diktbok.

Ha det fint!

”Livet kan gå upp och ner för alla människor. Man kan vara glad eller

ledsen, stark eller svag, stabil eller hamna i kriser… Tankar har

också alla, men hos en del personer kanske tankarna är tyngre än

vad de är hos andra. Att dessutom ha ett funktionshinder och vara

beroende av personlig assistans dygnet runt kan innebära tunga och

svåra situationer i vardagen.

Jag började skriva dikter 2003. Det året fick jag bara fler och fler

mörka tankar i mitt huvud och till slut kände jag att det inte gick.

Det var för tungt att ha alla funderingar inom mig. Det kändes

också som att ingen förstod hur ont mitt inre gjorde. Jag kände mig

så ensam och ibland blev känslan av att vara värdelös stark. På så

vis började jag skriva ner mina ord. Det var ett sätt för mig att lätta

på trycket, att få ur mig alla tankar och känslor med hjälp av

bokstäver och ord. Till en början skrev jag bara dagböcker, men

efter ett tag liknade meningarna mer och mer dikter till formen.”

Läs mer

Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor

Inlagt av i jan 26, 2020 i BLOGGINLÄGG | 0 kommentarer

Den 15 januari 2020 presenterade regeringen utredningen Översyn av yrket personlig assistent – ett viktigt yrke som förtjänar bra villkor, SOU 2020:1.

Syftet med denna utredning har varit att undersöka hur personliga assistenters villkor ser ut i både kommunal och privat verksamhet. Utredarna har även tittat på hur villkoren ser ut i brukarkooperativ och hos assistansanvändare som anställer sina egna assistenter. Den ska också belysa de personliga assistenternas möjligheter till introduktion, information och fortbildningsinsatser och vid behov föreslå åtgärder som leder till förbättringar.

Utredarna ska däremot inte föreslå några ändringar i den arbets- eller arbetsmiljörättsliga lagstiftningen. De ska inte heller lämna förslag som rör rätten till personlig assistans enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken. De ska inte heller utreda frågan om utbildningskrav för personliga assistenter.

I första hand är utredarnas uppdrag att kartlägga personliga assistenters arbetsförhållanden och lämna förslag på lagändringar vars syfte är att ändra de villkor som ställs på assistansanordnare för att betala ut assistansersättning. 

Utredarna har lagt stort fokus på att fånga de personliga assistenternas egen syn på arbetsvillkor och arbetsförhållanden. De har också skickat ut en enkät som närmare 1000 assistenter har besvarat.

De förutsättningar som krävs för yrket personlig assistent kan man hitta i LSS-lagen . Därför anser utredarna att det är självklart att även få assistansanvändarnas perspektiv för att göra översynen så korrekt som möjligt.

De slutsatser som framkommer i utredningen är att staten har ett övergripande ansvar för assistenters arbetsvillkor, det innebär att ”Staten reglerar utförandet av personlig assistans och finansierar insatsen tillsammans med kommunerna. Samtidigt är det assistansanvändarna som väljer vem som ska utföra assistansen.”

LSS-lagen bygger på att målen för personlig assistans ska kunna uppfyllas genom att de som har personlig assistans har ett stort inflytande över innehållet i sin assistans och hur den ska organiseras och genomföras.

Staten ansvarar också för att följa hur utförandet av personlig assistans utvecklas. I det ansvaret ingår att de ska hålla koll både så att målen för personlig assistans nås och att de som arbetar som personliga assistenter har goda arbetsförhållanden.

Huvudansvaret för assistenternas arbetsvillkor och arbetsmiljö ligger på arbetsgivarna. Men staten har, enligt utredarnas bedömning, ett ansvar för att agera om det finns systemfel som gör att assistenterna har dåliga arbetsförhållanden. 

I utredningen kan man också läsa att statens olika sätt att styra assistansen kan delas in tre olika sätt att styra:

  • styrning baserad på reglering,
  • styrning baserad på ekonomiska incitament och
  • styrning baserad på information eller kunskap. 

Många av de problem som utredningen identifierat gällande assistenternas villkor beror på osäkerhet eller bristande kunskaper. Utredarna bedömer att staten har bäst förutsättningar att förbättra villkoren för de personliga assistenterna och bibehålla assistansanvändarnas självbestämmande genom att främst använda de styrmedel som bygger på kunskaps- och informationsspridning.

Men de bedömer också att staten i vissa fall även behöver använda sina två andra medel, reglering och ekonomiska incitament.

I utredningen föreslås bland annat att lagstiftningen ändras så att assistenternas arbetsgivare ansvarar för sin personals sjuklönekostnader och därmed får starkare ekonomiska incitament för att förebygga sjukdom och arbetsskador för sina anställda.

Ekonomiska incitament innebär i det här fallet någon slags ekonomisk belöning som ska användas för att påverka en dålig effekt av arbetsmiljön på en arbetsplats. Det kan till exempel användas förebygga sjukdom och arbetsskador hos de anställda.

Utredarna bedömer att staten bör ta ett större
ansvar för att underlätta för privata assistansanordnare att säkerställa att deras assistenter har tillräcklig kompetens för att känna sig
trygga i sin yrkesroll.
De har sett att behovet av tillräcklig kompetens har ökat, bland annat som en effekt av att allt färre assistansanvändare väljer en kommunal utförare.
Dessutom har kraven på assistenternas kompetens ökat, bland annat
som en följd av att fler assistansanvändare har behov av aktiv tillsyn
och mer sjukvårdsnära arbetsuppgifter.

Utredarna bedömer att bättre arbetsvillkor för assistenterna och ett ökat självbestämmande för assistansanvändarna kan staten bidra till genom forskning inom tre områden:
*om hur olika faktorer påverkar arbetsmiljön
*om samspelet mellan assistansanvändare och assistenter och till sist,
*vilken betydelse organiseringen av arbetsledning har för självbestämmande och arbetsförhållanden.

I utredningen framkommer det dock vissa svårigheter. De tre största problemen som de identifierat är:
*osäkra anställningsvillkor
*brister i arbetsmiljö
*osäkra arbetsuppifter

Dessa anser utredarna är svåra att åtgärda genom tydligare reglering på grund av följande:

*Anställningsvillkoren regleras främst av arbetsmarknadens parter
*Arbetsmiljölagen gäller för alla yrken
*De bedömer att det inte är rimligt med en särreglering för personlig assistans.

De har också kommit fram till att det inte är rätt att detaljreglera personliga assistenters arbetsuppgifter i syfte att förbättra villkoren för assistenterna.

I utredningen bedöms det att tillämpningen av LSS och arbetsmiljölagstiftningen
kan utvecklas, framför allt genom ökad kunskap om vad lagstiftningen innebär och syftar till. De bedömer att staten behöver ge assistansanvändare, arbetsgivare och assistenter stöd för att utveckla
samsynen kring arbetsvillkor och arbetsmiljö.

För att ta del av hela utredningen klicka på länken längst upp i detta inlägg.

Läs mer
Hoppa till verktygsfältet